måndag 31 december 2018

Blev det någon läsning 2018?

Ja, det blev läsning 2018. Mer än vanligt till och med. Hela 63 böcker vilket är mer än på flera år och mer än en bok i veckan. Visserligen inte jämnt fördelat över året. Andra halvåret läste jag 27 böcker och elva av dem slukades i juli. Men ändå! 63 böcker!

Jag läste mer vuxenlitteratur än ungdomslitteratur. Fler kvinnor än män men ändå häpnadsväckande tio böcker av män? Versromaner och historiska romaner. Författare från Afrika och Asien.

Tack vare Johanna hade jag också koll på boknyheter och läste böcker som Inlandet, Döden är inget skämt, Kvinnan i fönstret, De dödas sång, Förlåten, Nykomlingen, Den brinnande flickan, Vad som helst är möjligt och Den svavelgula himlen.

Jag höll löftet att läsa fler svenska ungdomsböcker och läste till exempel Lisa Bjärbos Inuti huvudet är jag kul när den var sprillans ny och Jenny Jägerfelds Jag är ju så jävla easy going som jag haft på läslistan i flera år.

Med övriga löften gick det ungefär så här
  • läsa fler svenska ungdomsböcker än förra året, det vill säga minst tre | 6 av 3 ✅
  • läsa resten av e-böckerna jag köpte 2016 och som jag lovade att läsa 2017 men inte läste (det är tre stycken, kom igen) | 2 av 3 ✅ (nedladdningsperioden hade löpt ut på en. jag hade glömt att det kunde ske?)
  • köpa en ny bok och läsa den direkt ✅
  • läsa brittisk YA (3) ✅
  • läsa något från Asien (3) ✅/Afrika (2) ✅/Sydamerika
  • läsa på tåg
  • läsa i ett annat land
  • läsa hemma i soffan med katt i knä och fotboll på TV ✅
  • faktiskt läsa om en bok jag alltid tänker att jag vill läsa om, som Carry On
  • läsa May we be forgiven ✅ eller Steglitsan - eller släppa taget om dem
  • fullfölja Månadens bok och blogga om dem
  • läsa en kvart om dagen
och jag kallar mig nöjd. Vardagsläsningen kan fortfarande bli bättre förstås för någon kvart-om-dagen-rutin har jag inte kommit in i. Månadens bok klarade jag faktiskt att läsa under rätt månad hela sex gånger och några punkter klarade jag av vid annan tidpunkt. Bloggandet är som vanligt. Men jag har ändå skrivit om några böcker jag läst? Taggen Om en bok har hela sex nya inlägg i år!

Suck.

Jag ska jobba på det. Eller ge upp?

PS. Jag insåg just att det här var mitt publicerade inlägg nummer 100 och plötsligt känns det okej att stanna här istället för att pressa ut de årliga sjutton. Så vi säger gott nytt och ses nästa år?




Böcker som fick mig att gråta 2018

Såvitt jag kan minnas är det bara två böcker som fått mig att faktiskt gråta i år, men ni ska få några bubblare också som eventuellt kan ha orsakat någon ögonfukt även om jag inte minns det.

Sebastian Barrys DAYS WITHOUT END är så otroligt vidrig att du förmodligen inte vill läsa den. Det är krig. Det är hänsynslös slakt av urbefolkning. Det är ännu mer krig. Och kanske att jag hundra gånger hellre skulle läsa om hur Thomas McNulty och hans beau John Cole lever i fred och fridfullhet med sin dotter. Men som det är nu gråter jag över vad de genomlider, vad de utsätter andra för och hur det ändå finns utrymme för hopp och skönhet och kärlek.





Känsliga läsare kan titta nu för FAR FROM THE TREE är långtifrån lika blodig. Robin Benways prisade YA handlar om tre syskon som hittar varandra som tonåringar. Ensambarnet Grace har precis adopterat bort sin egen dotter och vill träffa sin biologiska mamma som fattade samma beslut en gång. Men först får hon kontakt med syskonen hon inte vetat om. Maya som adopterades av en annan familj och Joaquin som aldrig kommit ur fosterhemssystemet. Och jag gråter när de här tre lär sig vad det innebär att vara syskon och att öppna upp och acceptera hjälp och kärlek.




Utöver dessa två är jag ganska så säker på att jag även gråtläste Jesmyn Wards SING, UNBURIED, SING för det verkar osannolikt att jag tagit mig igenom den utan en enda tår. Läs gärna Johannas recension av den för hon är ungefär tusen gånger mer entusiasmerande än jag kan klara av.

Kan jag också ha gråtit när jag läste VI ÄR EN av Sarah Crossan? Inte omöjligt. Jason Reynolds LONG WAY DOWN? Också tänkbart. Oavsett så är det två bra böcker jag läst i år.

Jag tror däremot inte att THEY BOTH DIE AT THE END av Adam Silvera fick mig att gråta vilket känns som ett underbetyg med den titeln.


Har du fällt några boktårar i år?

onsdag 19 december 2018

läs it snow

I somras funkade det att hoppa på Nellys läsmaraton och få en hel del läst så jag hoppas på samma tur nu. Jag har nämligen en del som behöver läsas kommande veckorna och att delta i LÄS IT SNOW kan bli den extra push jag behöver. Även om jag inte tror jag har någon chans på priset som går till den som läst flest sidor. Allt om den tävlingen och andra detaljer om LÄS IT SNOW finns hos Nelly.

Nelly har föreslagit några utmaningar för att strukturera upp det hela, men det går bra att strunta i dem. Jag har tänkt så här:


  • läs en bok med rött blått omslag (Blue Christmas anyone?): WORDS IN DEEP BLUE av Cath Crowley
  • läs en bok som utspelar sig under vintern: jag tror att CARRY ON utspelar sig under vintern? delvis? om inte annat så handlar den ju om Simon Snow
  • avsluta en serie bok: THE PAST av Tessa Hadley (nu gäller det bara att faktiskt påbörja den)

Läsningen börjar på fredag.

 



lördag 1 december 2018

12 av 17

Skrev jag i mitt senaste (augusti)inlägg att jag var livrädd för att läslusten skulle ta slut efter den fina sommaren? Japp, det gjorde jag! Tog läslusten slut? Japp, det gjorde den! Den har inte varit dödens död, men ebbat ut har den definitivt gjort. Sedan september har det varit en stadig nedtrappning/nedräkning från fyra lästa böcker till tre i oktober och sen två i november. Vilken blir då månadens enda läsning i december??? Stay tuned.

Vi är framme i december och vid den punkten då jag inser att jag kan nå upp till mina årliga 17 inlägg om jag plötsligt blir okaraktäristiskt produktiv. Det här är inlägg 12 av 17. Varsågod. Kommande fem skulle kunna handla om pojkband på gränsen till nervsammanbrott och böcker som fått mig att gråta i år. Några ord om andra böcker jag läst och så någon sorts utvärdering av årets läsmål.

Jag har förresten omorganiserat och dammat mina bokhyllor. En gammal död spindel och tre bokhögar åkte ut. Eller. Spindeln åkte in i dammsugaren. Bokhögarna är i limbo på golvet innan jag läser dem/skänker bort dem.

Det är december. Två saker jag ser fram emot att följa:


  • Sofies bokblogg anordnar en kalenderbloggstafett om vad som varit bäst i år vilket kan bli spännande.
  • Sincerely Johanna kulturkalendrar och inledde om lyxläsning i form av läsretreat. (Jag har fortfarande inte tagit mig iväg på min betalda läscharter because ångest, men det börjar bli hög tid. Säg till om du vill följa med som reseledare.)

söndag 12 augusti 2018

Sommarrester

Jag har haft en så sjuuuuuuukt bra lässommar. Jag läste ELVA böcker i juli. Vet inte när det hände sist. Nu i augusti har jag läst ut två och påbörjat två och är smått livrädd för att läsflytet ska ta/har tagit slut. Så vad passar då bättre än Lizas "Work Hard Read Hard Readathon"? Under kommande vecka är planen att jobba hårt för att ta med mig läsningen in i hösten som definitivt inte har börjat men det är tretton grader och regn idag.

Detaljer om tider, taggar och tips finns I regnet.

Min utmaning blir att läsa klart resterna av sommarlånshögen.

de råkade ligga så där och jag orkade inte engagera mig? rutiga kokboken fick också följa med 


 ~100 sidor kvar i Famous in Love som jag borde kunna läsa ut idag
 ~200 sidor kvar i Modern Lovers att ta itu med därefter
Karta för förälskade & andra vilsna låter som något som går att slurpa i sig på en dag
Flickorna i parken som jag inte alls vet hur det kommer gå med

Okej. Dags att svepa in sig i en filt och börja läsa!


onsdag 18 juli 2018

Nu har jag läst a lot!

Det gick inte i något rasande tempo i början av läs-a-loten när jag skulle läsa ut DE SMÅ TINGENS GUD. Första dagen gick nog helt okej ändå, men dag 2 & 3 hade jag inte lästid förrän på kvällen när jag var Trött och dessutom hade ytterligare hinder.


Men jag ska inte skylla på Caz.

Dag 4 läste jag ut DE SMÅ TINGENS GUD och jag älskade den inte lika mycket som jag förväntade mig efter första sidorna, men nästan. Den kräver lite med sina upprepningar och sitt sätt att berätta vad som ska hända och jag läste den under så pass lång tid att jag fick svårt att minnas vad jag redan visste och vad som var viktigt.

Dag 4 läste jag också LIVET I EN SKOKARTONG i en sittning (typ som INLANDET fast inte alls som INLANDET) och dag 5 läste jag VI ÄR EN pärm till pärm på balkongen på förmiddagen. Sen hann jag läsa HIGHLY ILLOGICAL BEHAVIOUR som är minst 95% dialog och därmed väldigt läsvänlig. Och plötsligt satt jag där och kunde börja läsa ATT RINGA CLARA som jag bara tagit med ifall jag "på något sätt skulle lyckas läsa ut de andra fyra ha-ha föga troligt ha". En tredjedel av den hann jag med innan läs-a-loten var slut och idag har jag inte läst en sida. Boksmälla?

Jag är så nöjd med min läsvecka. Över 1000 sidor på en vecka är nog något mer än jag läser en vanlig vecka. Och går vi tillbaka något eller några år så var det inte alltid jag kom upp i samma siffror på en månad. Men jag har ett bra läsår i år och jag vill inte jinxa något, men det känns så skönt. Bokhögen jag har kvar till resten av sommaren känns inspirerande och YA känns kul igen så jag ska försöka hinna med mer medan den känslan håller i sig. Ska bara bota boksmällan först.

Tack för läspeppen, Nelly, och fortsatt trevlig lässommar allihop!


It's a LONG WAY DOWN

I HAD NEVER HELD A GUN
Never even
touched one.

Heavier than
I expected,

like holding
a newborn

except I
knew the

cry would
be much

much much
much louder.


Wills bror har precis blivit skjuten och Will är på väg för att hämnas. För det är så reglerna säger. I en
spiral av död utan slut ska den som dödade den du älskar också dö. Så Will gråter inte och han tjallar inte. Han tar pistolen ur brorsans byrålåda och kliver in i hissen. Men på vägen ner kliver det på personer som får honom att ifrågasätta det han är på väg att göra.

Jason Reynolds LONG WAY DOWN har som man kan se på det mer väldekorerade omslaget fått en rad utmärkelser och den är också en av mina favoriter från årets läsning. Så jag vill verkligen rekommendera den till din läs-a-lot/sommarläsning/höstläsning/när-som-helst-bara-den-blir-läst-läsning. Bättre att ni läser själva än att jag faller för frestelsen att citera fler favoritdelar tills jag råkat citera hela boken.

Precis som med alla versböcker är det lätt att ryckas med och hasta igenom, och kanske borde jag säga Ta dig tid att Stanna upp och Känna, men är det bra så känner du allt även om det går fort. Du hinner känna mycket på 60 sekunder.


-----------
Jag har också läst Kwame Alexanders CROSSOVER i år och versromaner känns svåröversatta, men kan man få Jason Diakité att översätta så blir det lättare och jag hade inga problem med hans översättning.

Fler engelskspråkiga titlar finns på författaren Sarah Tregays hemsida med tips på både MG-,YA och vuxenböcker på vers!